Sitter på bussen påväg till klubben. Varmt som fan! Håller på att rinna bort....ska väga mig när jag kommer fram, nu måste jag ha gått ner!!
Den senaste veckan har jag tänkt en hel del på mitt liv. Hur det har sett ut. Jag brukar inte fundera så mycket på det nuförtiden men dom senaste dagarna har det krupit in under skinnet och gnagt i mig. Idag lät jag en del av mina tankar komma ut. Spydde lite galla på mamma i 5-10 minuter sen kände jag att det fick räcka. Ältar jag för mycket sätter det sig fast i mitt huvud och drar ner mig. Helt onödigt att ödsla tid på sådant som är gjort, som inte går att förändra. Nu är nu och då är då. Var och en är ansvarig för sitt liv och vad som kommer att ske, man är sin egen smed. Det är helt otroligt vad vi kan åstadkomma med tankar och vilja ❤️ Alla kan!!
J Statham
18 juli 2014 01:31
Hmm, seems to have been a ruff day... Du verkar vara en tjej med höga murar kring dig.. men jag gillar dig..går liksom inte att låta bli..
Höga murar, gillar inte att visa sig sårbar fast samtidigt så verkar du ha ett rätt starkt behov av att "skriva av dig" på något vis. Är det ett sätt att bli av med grublande tankar genom att liksom sätta dom på print?
Zarah Sjögren
19 juli 2014 02:20
Jag har murar, staket, taggtråd, lås och bom...att komma mig nära är inte så lätt. Antagligen en överlevnadsinstinkt, om ingen kommer för nära kan jag inte heller bli sårad. Det händer väldigt ofta att jag gör/säger vissa saker instinktivt för att folk inte ska tycka om mig, för att hålla lite distans.
Skrivandet är absolut en form av terapi. Eftersom jag inte släpper in någon i mitt liv pratar jag hela dagarna med hunden, katten och bloggen. Funkar skitbra! 😜 Tragisk är mitt mellannamn...mittemellan ironisk och sarkastisk...Mycket av det jag skriver i bloggen har en hel del ironi över sig. Har insett att alla inte förstår det men det skiter jag fullständigt i 😊
J Statham
16 september 2014 00:35
Men du måste ju någonstans inse att du förmodligen även missar en massa bra härliga saker genom att leva innanför dom där höga murarna...eller?
Zarah Sjögren
16 september 2014 07:54
Nej jag tänker inte så mycket, jag bara kör på. Är antagligen för feg för att våga släppa på alla mina måsten. Rädd för känslor och allt det för med sig. Väljer att inte känna alls....Jättecharmig tjej 😝