Påväg hem från thaien. Som jag har sagt tidigare har jag börjat hitta mitt flow igen. Varför det går så mycket bättre nu än för en vecka sen beror på flera saker. Dels äter jag bättre nu vilket också betyder att jag har mer energi. Dels beror det även på kontinuiteten i min träning. Jag tränar hårt, två gånger om dagen! Sist men inte minst handlar det om mitt tänk. Tror jag inte att jag kan eller orkar så gör jag det inte heller. Simpelt. 

Idag var det mycket sparring som vanligt. Vi blandade vanlig fullteknik thaisparring med delteknik...kan man säga så? Jag menar att vi i delteknik sparringen bara får utföra en viss teknik tex bara jabba eller bara sparka med det främre benet osv. 

Det kändes riktigt bra. Jag kände mig avslappnad och har börjat leka lite mer i min sparring. Jag testar lite nya saker bla att byta stance, vilket betyder att jag står med andra benet fram mot vad jag brukar. Jag testar även sånt jag kört på säcken tidigare under dagen. I och med att jag kör mot mycket killar som oftast då är längre än mig måste jag tänka på ett annat sätt än om jag kör mot någon som är jämnlång. Jag har alltid kört mot de som är större men alltid tyckt att det har varit jobbigt för att jag får en jabb i facet om och om igen. Nu först börjar jag knäcka koden...

Vi avslutade med clinch och sedan en j**la massa knän på säcken. Som vanligt med andra ord. 

Nu ska jag vila från Thaien till på måndag....eller kanske i alla fall...kan ju hända att jag kör sparring på lördag 💃 

Nu sitter jag på bussen på väg från thaien. 

Jag hann inte äta ordentligt mellan träningarna så jag trodde jag skulle svimma. Men det gjorde jag inte 😋 Jag fick i mig lite keso, jordnötssmör och en banan. Det är absolut inget jag rekommenderar! Man måste äta ordentligt och lagad mat annars bryter man ner kroppen istället för att bygga upp...men det här var ett undantag....typ...jag försöker i alla fall. 

Träningen gick bättre än vad det har gjort på länge. Så skönt!! visst, skadorna känns precis som vanligt och jag var tvungen att vila helt en rond men flowet kändes bättre igen. Slår vad om att det är mitt positiva tänkande 😉

Vi körde bara teknisk sparring och avslutade med 10 en-minuters ronder på säck. Idag fanns alla krafter som jag har saknat den senaste tiden. Looove it!

Idag vilade jag från förmiddagsträningen eftersom att jag ska köra ett hårt pass på gymmet imorgon med min pt. 

På kvällen tränade jag thai som vanligt. Jag hade lite mer kraft i kroppen idag men min kondis suger. Vi körde sparring i 1 1/2 timme mixat med lite mits på slutet. Fy f*n...jag måste köra igång med konditionsträningen igen för det är verkligen en färskvara. Det som fick mig att ta mig igenom passet denna gång var nog min peppande mitshållare, Magdalena aka gladiatorn Athena..ville inte lägga mig ner och dö men det var nära..

Jag tror btw att jag vet vad det är för fel på mitt ben! Akut kompartmentsyndrom! Det värsta är att om man inte opererar direkt kan nerver och skit dö! Citat "Om musklerna blir utan blodcirkulation i mer än fyra till fem timmar finns risken att skadorna blir permanenta och i värsta fall kan amputering bli aktuellt."  

och jag som har gått med det här 1-2 månader! Jaha! Nu är det kört! Mitt ben måste amputeras! 👹

Imorgon måste jag ta tag i det här. Jag ska till karolinska imorgon för spirometritest så jag får väl sätta mig på akuten efter det. 

Stämmer i och för sig inte helt på mig...det brukar framgå ganska tidigt att jag inte är riktigt klok 💂

Jag har inte slutat träna...jag har bara..jag vet inte vad...har ändrat inställning.

Jag tränar två ggr/dagen. Gym på förmiddagen och thai på kvällen. Skillnaden nu mot förr är inställningen. Förut kunde jag inte tänka på något annat än thai och var helt fokuserad på att gå matcher. Min kropp höll inte och jag får lida för det. Nu har jag dessutom backat bandet och nöter in gammal och ny teknik i ett vettigare tempo, trots mina 5-6 Thaipass i veckan. 

För att min axel ska bli bättre krävs det nog en operation. Jag har kört på i ett år med ond axel och har käkat antiinflammatoriskt, värktabletter och kört huvudet i väggen för att kunna fortsätta träna hårt. Hade jag lyssnat på kroppen direkt hade axeln säkert lätt fixats med rehab och vila, men nu är det nog försent för det. Jag skriver "nog" för att jag nu ger det en sista chans till att bli bättre. Jag kör rehabövningar på gymmet, försöker ihärdigt att stärka musklerna men jag har fortfarande ont :( Ska be om att få en remiss till idrottskliniken i Solna då jag har hört att dom är riktigt duktiga på just dom här skadorna och väntetiden inte är så lång. 

Det som också oroar mig, eller stör mig åtminstone, är utsidan av höger smalben. Jag gjorde illa mig där för några veckor sen och det ligger där och påminner mig varje träning. Jag har vilat och tagit det lugnt men så fort jag kommer upp på tå kommer den där äckliga molande krampkänslan. Jag behöver inte ens sparka. Det stör!!

På Thaien börjar det bli som vanligt. Fullt ös, nästan medvetslös! Efter sparringen igår hade jag svårt att gå pga en armbåge på mitt knä..helt onödigt! Idag fick jag ett knä på låret precis ovanför "armbågenpåknät" svullnaden. Ont som f*n!! Så ont som jag har i kroppen nu tror jag aldrig att jag har haft! tror jag...Inte blir det bättre av att jag körde ett benpass på gymet igår! Förutom armbågen, knät, smalbenet och låret har jag ont i armen, revbenen, näsan, nästan alla tår, fötterna, blygdbenet...bla,bla,bla..som vanligt helt enkelt! :) och ja, det gör så in i hel***e ont att få ett knä mellan benen! Pungspark släng dig i väggen! En spark upp i katten och du ligger dubbelvikt i en vecka! Minst!! Jag har självklart en susp...i skåpet...i omklädningsrummet 😁 Där gör den ingen nytta, men eftersom att jag alltid tränar i tights numer känns det inte dunderbekvämt att ha på sig en susp som putar ut. Förövrigt är det inte bekvämt med susp någonsin...förutom förra veckan då. när knät dundrade in. 

Förutom alla aj-grejer går det bra på thaien. Det är riktigt kul och lusten till att sparras lite hårdare har kommit tillbaka igen. Det underbara vädret har bidragit en hel del. Det är så mycket lättare att cykla till träningen i solsken än i snöstorm 😎

......jag borde låta bli, jag borde låta bli...men jag struntade helt i det😜 

På morgonen cyklade jag till gymmet. Det vart ingen rehab i dag heller. Det blir verkligen ALDRIG som jag har tänkt mig. Jag tänkte, förutom rehab, köra cardio genom att ro. I och med att jag är trögstartad med flåset brukar jag behöva börja i lugn takt för att sen öka. Jag började med att ro som fan! Jag körde mina 2000 meter utan att ha "flåsat upp mig först", men det gick helt okej ändå. Förvånansvärt bra för att ha varit helt inaktiv i två veckor. 

Efter rodden hets-andades jag i fem minuter sen gjorde jag mina hundra ryggresningar. Jag var i alla fall duktig nog att strunta i pullups och dips, men jag skulle ha kört axelstärkande övningar!

Efter ryggresningarna gick jag till löpbandet för att gå lite. Jag gick i två minuter sen började jag självklart att springa.  Sprang intervaller i 15 minuter. Två minuter spring en minut gå. Körde inte längre än så. I varje steg hugger det till lite mitt fram på vänster knä. Det är ingen jättesmärta men det känns. Jag måste på riktigt sluta springa och sluta göra andra övningar som gör ont! Jag vet själv att jag inte kommer hålla...

Efter träningen stötte jag ihop med en pt på gymmet som själv är thaiboxare. Jag berättade för honom att jag vet precis vad jag ska göra och vad jag vill bli starkare/bättre på, men jag gör det inte. Hjälp mig! piska mig! hota mig!...nja kanske inte riktigt dom orden men nästan! Han har opererat båda sina knän och båda axlarna så han vet hur jag känner det och han vet precis hur jag ska göra för att bli starkare just där! Niiiiice 😋

På kvällen åkte jag in till Allstars och körde mitt första pass med matchgruppen på TVÅ veckor! Det är ungefär som två månader! Nä men det var inte så farligt faktiskt. Jag gick dit med en ny helt annan inställning än vad jag har haft tidigare. Jag har varit så otroligt insnöad på att gå fight så fort som möjligt. Jag har under dom här två veckorna jag har varit borta börjat tänka om  Jag orkar inte! Dels så tar min kropp så otroligt mycket stryk. Det är helt oundvikligt. Det i sin tur tär på mitt psyke. Jag blir mentalt drenerad och arg och irriterad. Inte bra. Nej, jag har tänkt om. Jag kommer fortfarande att träna apmycket. Två pass om dagen fem dagar i veckan och ett sparringpass och ett yogapass. Men!! När jag kör thaien ska jag inte gå in i det i 110. 

Idag tex körde jag väldigt lätt sparring och det var riktigt skönt. Då blir jag inte lika taggad och fokuserad, så när jag blir nersvept kan jag resa mig med ett leende på läpparna istället för att resa mig, vara skitförbannad och jaga!!

Det var ett bra pass. Skönt att vara tillbaka 😊 meeen när vi körde bensparring sparkade jag mitt skadade ben på en block och det gjorde så in i helvete ont!! Samma smärta kom tillbaka och samma äckliga molande känsla satt kvar under hela passet och sitter kvar även nu. Jag hade glömt bort, eller bara struntat i det helt enkelt, att jag skulle ha ett fotbollsskydd under benskyddet. Det måste jag skaffa. Förövrigt kändes det bra. Vi avslutade med clinch och det är lite av en favorit. Jag har fått till "min" grej som funkar. Skööönt!

Imorgon blir det ingen sju-träning även om jag vill men det är närmare till gymmet i Sumpan och kanske, kanske lyckas jag få in en liten axelövning...

Att byta klubb är inte lätt. Inte för mig i alla fall. Förra veckan tog jag ett break från min klubb för att jag kände att jag behövde andas lite annat. Jag har dom senaste månaderna känt mig frustrerad i min träning och fastnat i nåt som jag inte kunde ta mig ur. Mitt självförtroende sjönk mer och mer, för första gången började jag att ifrågasätta vad jag håller på med...att jag suger...är för gammal osv. Det är något som aldrig har funnits i mitt huvud tidigare.

Ja ja, i vilket fall som helst tog jag ett break från min klubb och provtränade på ett annat ställe. Där finns fler i min viktklass, fler pass och tider som passar mig. Jag fick andas något nytt och självförtroendet kom tillbaka redan dag ett. Hur ska jag då göra? Vad är rätt? Jag älskar min gamla klubb och alla människor och fantastiska tränare men jag känner att det här var precis vad jag behövde! Nu har jag ett tufft upplägg med thai,boxning och fys. 2-3 pass om dagen. Jag känner att min kropp håller och den styrkan jag nu bygger upp kommer jag att behöva för att hålla i thaiboxningen. Det känns rätt. 

Mina val handlar inte om någon annan än mig själv. Jag är inte sur, jag tycker inte att träningen är dålig, tvärtom! Fantastiska tränare och jag märker när jag kommer till nya stället hur tacksam jag är för att jag har lärt mig just det jag har lärt mig. Jag har med hjälp av mina tränare och träningspartner blivit en tuff, stark fighter. Det finns inte att jag viker mig eller inte tar en fight för att motståndaren är större eller har mer erfarenhet. Jag går in i ringen i alla lägen. Det är något jag har min gamla klubb att tacka för. 

Jag gör det här för att det känns rätt för mig...och jag lever bara en gång..

Det var det! På kvällspasset körde vi lite blandade tekniker. Mitt ben höll inte. Jag försökte, dumt, att sparka med högern och det gjorde självklart så in i hel..te ont! Sen lyckades jag med att köra några vänstersparkar och boxningssparras. Vi avslutade med clinch, vilket jag har börjat få till ordentligt. Greppen sitter och knäna går in där dom ska. Börjar bli min favorit :)

Imorgon ska jag vara där klockan 8 och få lite pt Och jag SKA ro 2000 meter i den hemska roddskitmaskinen! Fy! men jag har gett mig fan på att förbättra min tid med en minut den här veckan...

Syns inte så bra och jag vet inte

varför fotknölen är så svullen. Inte

direkt där jag har ont

Nu är jag tillbaka här igen 😊 Men bara för att jag har varit borta från bloggandet innebär det inte att jag inte har tränat! Jag har börjat få tillbaka mitt självförtroende igen i thaien. Helt underbart skönt! 

Den här veckan har jag kört 5 thaipass, 1 boxningspass och påbörjat min löpträning. Det har varit blandade tekniker och ganska mycket sparring. I onsdags körde jag två pass. I det första lyckades jag med att blocka en spark väldigt illa. Det gjorde ont som fan och jag fick svårt att gå direkt. Jag körde ändå ett pass till men kunde inte delta till 100%. När jag skulle hem var benet och foten svullen och jag visste inte riktigt hur jag skulle ta mig hem, men allting går. Självklart tog jag mig hem även om det tog lite längre tid. På torsdagen kändes benet bättre och svullnaden hade gått ner betydligt. Jag åkte såklart och tränade men fick problem varje gång jag gick upp på tå eller sprang. Efter en rond sparring var jag tvungen att bryta. Det var bland det jävligaste jag har känt! Det var inte smärtan, även om det gjorde ont, men det var som att benet krampade och det ville inte släppa! Jag masserade, lindade hårt och vilade 10 minuter sen var jag med resten av passet. Vi avslutade med clinch och det fungerade bättre för benet. 

I morse körde jag boxning. Jag var tvungen att gå upp 04.50 för att käka ordentligt och hinna gå ut med Angus. Det var mycket fys i det här passet vilket jag verkligen behöver. Benet kändes okej under passet. Efter boxningen sprang jag 5 km på löpbandet. Det gick förvånansvärt enkelt bortsätt från benet som gjorde mer och mer ont! Jag höll ut 5km ändå dum som jag är....nu kan jag ju knappt gå igen. Jag hade planerat att köra ett boxningspass nu på kvällen också men det går inte. Jag måste lära mig att vila när jag har ont, men det är så svårt!!

Imorgon ska jag iväg på sparring om benet känns okej. Jag får väl undvika att springa efter..

Nästa vecka kör jag igång ordentligt med styrka och kondition. Jag måste bli mer explosiv och jag måste förbättra mitt flås. 

Det här var trots allt en bra vecka. Jag har tagit några väldigt svåra beslut men känner att jag har gjort rätt. Jag hade kört fast och behövde andas lite...Självförtroendet på väg tillbaka och kroppen, bortsätt från benet och skiten i axeln, känns riktigt bra. Skönt!! 

Jag har varit dålig på att uppdatera här den senaste tiden. Antagligen pga att jag kom av mig lite i min träningsmani, men jag är snart tillbaka i mina tvångstankar igen👹

I onsdags körde jag med tävlingsgruppen. Har jag sagt det här förresten?! måste kolla historiken.....nä det hade jag inte och jag minns inte heller vad vi gjorde...jag vet att jag sparrades mot Manou i buren och krockade med hans knä. Kommer även ihåg att jag hade riktigt grov ångest innan jag cyklade iväg till träningen. Dom här passen vet man att man kommer få ont och man kommer att ifrågasätta sig själv vad fan man håller på med! Men när passet är över och man har hunnit hämta andan infinner sig, ofta, en väldigt skön känsla. Som om man har bestigit mount Everest ungefär. 

Igår, torsdag, var jag i buren och sparrades i fyra timmar. Jobbade mycket med enkla kombinationer och att ta mig in på en längre motståndare. Det var rolig sparring. Jag körde inte på för fullt utan koncentrerade mig mer på teknikerna.

Jag har inte så ont idag som jag borde efter så mkt sparring eftersom jag var duktig och lyssnade på kroppen igår. Bara ett knä som inte går att böja på men jag får väl låta bli. 

Nu blir det vila idag och hela helgen också...tror jag